Vad kan vi lära oss av barnens lek?

Varför leker barn? När jag ställer den frågan till de vuxna deltagarna på mina ledarskapsutbildningar, får jag oftast till svar: - De vill ha roligt! När jag frågar barn som leker säger de: - För det är kul! Roligt! Och visst har båda rätt. Att leka kan vara roligt, spännande, kul, lärorikt. Frågan bör kanske ställas: VAD är det i leken, som gör att det blir "roligt"?

Vad är lek?

Författaren och poeten Lars H. Gustafsson har i sin recension av boken ”The Philosophy of Play” skrivit bl.a. följande:
”Är lek något barn ägnar sig åt, och varför i så fall? Eller är lek ett tillstånd som människan ges en möjlighet att befinna sig i, oberoende av ålder eller tidigare erfarenheter? Är lek alltid lustfylld eller kan den också vara smärtsam? Kan idrott vara lek, även om den är tävlingsinriktad och utövas av välbetalda yrkeskvinnor och –män? Är lek en förutsättning för goda samtal? Kan rentav filosofi betraktas som lek? (…) Lek har varit föremål för filosofers intresse ända sedan antikens dagar.”

Svenska språket har två uttryck för samma företeelse: LEK och SPEL. När vi leker så spelar vi, när vi spelar så leker vi. Eller?
Engelskan gör det enkelt: båda är ”play”.

Platon sade i ”Staten”: ”Leken/spel (play) är grunden för all utbildning. Du kan få veta mer om människan av en timmes lek/spel med henne, än av ett års konverserande”.

Den svåraste spel-relation vi har att göra med, kallar jag ”H2H – relation”.

Human to Human – Människa till Människa. En bra relation är svår att bygga upp och lätt att rasera. En av de mest kraftfulla metoder att arbeta med mänskliga relationer är just LEKEN.

Jag har använt mig av leken som metod på teatern med skådespelarna, på högskolor med studenter, ledningsgrupper från företag och andra organisationer. Lek-metoden har alltid gett positiva resultat i träning av både grupper och individer. Men upplevelsen av att ha ”roligt” eller ”kul” är ju resultatet av leken, inte dess orsak. Man har sällan roligt förrän man börjar leka. Det är just för att ha ”roligt” som barnen börjar leka. Vad är det som krävs för att ”ha roligt” i leken?

För att ha kul måste man ha spelregler

Vad lär vi oss av att spela med i en lek? Låt oss ta ett exempel, Kull: Här är en lista vad barnen och vi vuxna lär oss av leken, utan att ens veta om det!

a.   Spelplan – överenskommen begränsad yta

b.   Tidsramen för spelet – början och slut

c.    Fördelning av roller: vem jagar – vem blir jagad

d.   Handling, vad den går ut på, hur man blir ”kullad”

e.   Hur man vinner resp. förlorar (olika varianter)

Så leken/spelet börjar! Det blir lätt kaos, spring och tjut. Ingen vill bli kullad! Den som blir det tar över rollen av den som ”kullar”. Ensam mot gruppen. En viktig erfarenhet. Man kan förändra reglerna för att göra det svårare att kulla, för att se hur vi agerar under stress, hur vi förhåller oss till varandra. Och först nu har barnen eller vi för den delen äntligen ROLIGT!

Varför? Vad händer?

Jo, det som händer och det som får oss att uppleva leken som spännande och rolig är att vi följer spelreglerna.

Vi håller oss inom ramen av spelplanen, vi bryter inte upp strukturen.
Vi bejakar varandras roller i leken.
Vi improviserar inom strukturen.
Vi är fria inom disciplinen.
Det är den viktigaste målsättningen med spelet. Att skapa förutsättningarna för deltagare att uppleva maximal frihet inom ramen för disciplinen. Det leder till en upplevelse av upprymdhet, spänning och lycka.

Det kan vi lära oss av barnen!

All konst och våra liv handlar i grunden om detta. Att åstadkomma maximal frihet inom ramar för strukturer.

Som George Bernard Shaw så vältaligt uttryckte det:
”Vi slutar inte leka för att vi blir gamla, vi blir gamla för att vi slutar leka.”

Hur jag reparerade och förnyade en organisation i kris

Vår egen kropp är en fenomenalt organiserad struktur av självständiga beståndsdelar. Dessa delar, enheter i organisationen, kommunicerar och samspelar med varandra. Avsikten för en organisation är att överleva och expandera. När en organisation börjar må uselt beror det framför allt på en dålig kommunikation mellan beståndsdelarna. Detta är historien om hur jag förändrade min egen organisation – mig själv.

Läs mer

Att tänka på kring visionen

Samhället har sina spelregler som handlar om mänskliga värden, det strävar efter jämlik fördelning, harmoni och utveckling. Vi kan inte förvänta oss att marknaden ska formulera de etiska värdena åt oss. Marknaden har sina egna spelregler som går ut på att vinna marknadsandelar, och framtiden sträcker sig ofta bara fram till nästa kvartalsrapport.

Läs mer